Alkohol.
Jag vet inte om jag ska säga nåt. Om jag ska ropa efter hjälp. Om jag ska göra något åt det.
Jag vet inte om jag ska strunta i det för att jag är full. Vill inte. men Vill absolut. Så många känslor som springer omkring. Jag vill bara spy. Men hur mycket jag än försöker så går det inte. Ångesten hindrar sig själv från att komma ut ur min kropp. Min äckliga kropp. Vet inte hur jag ska bli av med det.
Finns en sak jag kan göra.
Alkohol, min vän. Vi kan gå hand i hand på stadens gator men samtidigt vara vänner som hatar varandra.
Än igen förstår jag inte vad jag håller på med. Förstår inte vad jag skriver och förstår inte varför. Värdelöst.
Läst igenom texten några gånger så att det inte ska vara oläsbart. Till er få som faktiskt läser. Men det spelar väl egentligen ingen roll.
Kommentarer
Trackback
